Vart jag än går

Hemskt mycket hej!
Här sitter jag en lördagkväll och kollar på halvtaskiga romantiska filmer och känner mig fett ensam, japp även jag kan göra det ibland! Nej men jag brukar tycka om att vara själv, men inte just idag...

Tänkte bara dela med av lite tankar och säga att det endast en månad till jag ger mig av till Malaga, imorgon är det exakt 4 veckor! Det ska bli så fruktansvärt skönt. Har haft lite blandade känslor från och till, när jag var i Turkiet så insåg jag faktiskt att jag kommer sakna mina föräldrar lite, så länge har jag aldrig varit ifrån de! Och igår insåg jag att jag kommet sakna mina knäppa, smått hysteriska bröder VÄLDIGT mycket. På första gången på länge var de här en fredagskväll och stannade hela natten och det var riktigt mysigt, jag känner mig så trygg med dom och hur mycket jag kan säga att jag hatar dom(jag vet att det säkert är någon pedantisk jävel som sitter och påpekar att jag skriver dom och inte dem but thats how i roll så att säga!) så vet vi nog alla att det inte är sant, som Joakim skulle sagt om han var full, syskon är de man känner längst i hela sitt liv (om allt går rätt till då).

En sak jag däremot INTE kommer sakna är Halmstad. Jag är så fruktansvärt trött på Halmstad så det är helt sjukt. Har varit deprimerad av denna stad sen jag kom hem från sköna Turkiet med sköna invånare. Här är alla (de flesta, förlåt) bara fördomsfulla, tråkiga och allmänt sviniga.. Staden sover på hösten/vintern och eftersom det numera inte är en grad över 15 här på hela året så kan man väl säga att Halmstad gått i ide och jag är inte beredd att följa med. Jag är snart 19år och har hela livet framför mig det är nu jag ska göra det jag senare inte kommer få tillfällen att göra, jag ska göra saker jag kommer ångra och saker som jag kommer minnas i hela livet, och det ska jag göra NU! Inte skjuta allt tills senare för att det sedan inte ska bli av. Och passande nog kom live my life på spotify som ett tecken från Gud! Nej jag är glad att jag tog mig i kragen och gör det här med Malaga, när jag kommer hem ska jag planera för nya äventyr!

En sista liten tanke är det jag nämnde innan är att jag känner mig så fruktansvärt ensam, jag vet inte om det är för att jag är trött på att vara singel och se alla stadga sig eller om jag bara är trött på livet jag lever just nu.
Jag är iaf trött på att försöka intala mig saker som visar sig kan vara helt fel nån dag/vecka efter.
Jag är trött på obesvarade samtal... (detta var ett försök till någon slags metafor)
Jag vill bara deleta alla trubbel i min hjärna men det går inte för dom finns alltid hos någon i samma krets... Och det gör ont även om det inte syns..

Japp nu låter det som jag hatar mitt liv men det gör jag inte, jag tycker bara illa om det JUST NU, Men det ska bli en vändning på det snart!

nu kom Wake me up when september end, detta börjar bli lite scary så nu slutar jag innan jag får ett freakutbrott på spotify!

Avslutar med en bild från Alanya (som jag var i för en vecka sen för er som inte vet)
Puss på bloggen!


let it be

Jag ställer alltid upp för alla om det är något som har hänt eller om det bara är någon som är nere eller ledsen samtidigt som jag vill lägga mig i sådär lagom mycket för att inte göra någon ännu mer irriterad. JAg försöker också hålla inne med att säga vad jag verkligen tycker till någon vid rätt tillfälle för att de inte ska bli mer ledsna. dessutom snackar jag aldrig om någon nära vän när de inte är med såvidare det inte har hänt något.
Men för vadå..?
Jag känner verkligen att jag aldrig får något tillbaka, som om jag bryr mig för mycket men det är egentligen ingen som bryr sig särskillt mycket tillbaka, om hur jag mår, hur jag känner om saker eller bara vill ställa upp för mig i någon timme. Det tar faktiskt väldigt mycket på mina krafter att hjälpa till och ställa upp men det är ingen som märker det. och jag är en sån tjej som inte visar mina känslor, för någon... inte ens min mamma som jag känner att jag ändå kan dela med mig av allt, för det är inte alla som känner så. och då kan jag tycka att när jag verkligen säger något, att jag menar allvar då eftersom det inte så ofta händer.

Sen kan man bli förvånnad över att folk som man inte känner särskillt väl verkar bry sig mer än sina närmsta vänner och till och med mer än sin egen familj, och jag vet inte om man ska se det som en positiv grej eller bara som ett tecken att det är dax att lägga rätt energi på rätt människor.

jag vill inte vara den som klagar eller den som vill ha hjälp och uppmärksamhet alltid, jag vill vara den glada och positiva tjejen som jag vet att jag faktiskt är men det är svårt att vara henne när man känner att ingen bryr sig om hur man är. Tillslut kommer allt att spricka och komma till ytan på en gång och jag vill inte att det ska hända för då vet man aldrig vem man kan förlora...

tack för mig bloggen som alltid lyssnar


Bloggen som alltid lyssnar

Jag har kommit på en sak...
Ni vet de gångerna man verkligen vill säga något eller dela med sig av något som hänt/sagts eller något som ska hända eller kanske bara dela med sig av sina tankar en stund vad är då bättre än en blogg?

Man kanske tänker "men det kan jag skriva på facebook istället" men NEJ för 99% av dina Facebook vänner skiter fullständigt att du ska börja högskola nästa år eller att du är gravid eller vad det nu kan tänka sig vara (nej jag är verken gravid eller ska börja högskolan nästa år, vad jag vet iaf..) dessutom har Facebook bara blivit någon tävling om vem som kan få mest likes och det är bara så fantastiskt töntigt, ni vet alla "like if you ever did this" eller "if you don't like you dont give this little cancer girl your support" blablabla. Nej där får ni möjligtvis se bildalbum som jag vill att de taggade i albumet ska se men inget annat.

Instagram är också en "like tävling" plus att man måste lägga till ett foto med och det brukar inte vara min starka sida.

Twitter är inte min grej..

Nej bloggen kan man komma till och skriva och den lyssnar plus att de som är intresserade av ditt liv antagligen läser den, the perfect match!

Så härdan efter ska jag skriva på min blogg när jag har något på hjärtat, vilket ibland blir ofta och ibland inte särskilt ofta men för er som vill följa mig och vill göra det enklare så kan nu ju lägga till mig på bloglovin (bästa sidan som någonsin skapats om man följer många bloggar!)
Just nu händer det faktiskt väldigt mycket i mitt liv för omväxlingens skull så kanske blir det några inlägg framöver!

Jäkla långt inlägg! Nu säger jag hejdå sötisar för efter att ha väntat 45 min på bussjävlen som inte vill komma så börjar jag få ont i både fötter och tummen!

XOXOXO


Dagens citat

"Spela roll om man tycker om honom, kuk som kuk!"
By Kimberly Greko

Detta gjorde min dag!


13 veckor

Japp! Efter 10år i skolan är det nu bara 13 veckor kvar, helt sjukt.. När man var liten tänkte man att man aldrig skulle komma dit, de var bara en dröm typ men snart är det här, blir nästan lite rädd men det ska bli jävligt härligt med, frihetskänsla!

Det firar vi med att visa studentmössan som jag ännu inte visat!


Kära blogg.se

...gå och dö!

I en vecka (eller okej 5dagar) har jag försökt uppdatera. Jag skulle lägga upp ett inlägg i lördags innan vi skulle till Elin och Petras 20års fest men det gick inte såklart, men sen gick inte skiten att ta bort, och inte att publicera... Och eftersom jag aldrig sitter vid datorn längre typ så har det inte blivit några inlägg så thats it folks.
Nu tog jag bort appen och installerade den igen så om detta inte publiceras så slänger jag skiten för alltid!

Testar väl att slänga upp bilderna som skulle kommit i lördes med som för övrigt var en väldigt trevlig och lyckad kväll!


nya tag

Det här året har inte alls börjat bra, överhuvudtaget. Får hoppas det blir en ändring på det. Jag har så mycket hopp och planer på det här året så jag vill bara att de ska bli så bra som möjligt och jag måste verkligen orka den här sista terminen nu, det är den sista någonsin som gymnasieelev och jag vet att allt kommer bli mycket lättare när det är över jag behöver bara ork, och hjälp från min familj och vänner. Trots att jag vet att de alltid kommer vara där och hjälpa mig om det behövs så känner jag mig så ensam ibland. Ibland känns det som jag inte har någon att prata med, trots att jag vet att jag egentligen har det, både familj och vänner.
Jaja, jag ska verkligen försöka ta tag i saker nu, det är en av sakerna jag lovat jag ska förbättra från 2011, att ta tag i saker. och det ska jag verkligen försöka med.


Saknar sommaren, och att vara brun som jag för första gången lyckades med sommaren 2011!
Tack vara Turkiet förmodar jag eftersom sommaren regnade bort i Sverige..

R.I.P ♥



Vila i fred världens finaste och underbaraste fågel ♥

Någon

Överallt jag tittar är det alltid någon annan
Någon annan som står ivägen för min tur
Brevid jag står som nummer två
Står i skuggan av någon annan
Hjälp mig hitta min väg tillbaka
För jag behöver någon mer än någonsin nu


Release me

I am the rain that's coming down on you
That you shielded yourself from with a roof
I am the fire burning desperately but you're controlling me

Release me..

I am a tree reaching for the sun
Please don't hold me down
Please don't hold me down..


En liten politiskt tanke

Jag är så trött på allt prat och rasia mot SD(nej jag är inte sverigedemokrat..). Vad ska partiet göra i sig för att ändra sig, de är ett parti med åsikter som alla andra att ta bort deras åsikter är som att ta bort deras parti, vilket aldrig kommer hända. Det är folket vi måste övertyga, det är folket som röstar på dom och gör dom hörda inte partiet själv. Vi har ingen invandrarpolitik och lets face it det kommer inte funka i längden, nu kanske de kan överväga den frågan. SD har kommit in i riksdagen, inte tatt över Sverige..

PS. JAG VILL BARA PÅMINNA ER OM ATT JAG DEFINITIVT INTE ÄR PÅ SVERIGEDEMOKRATERNAS SIDA UTAN BARA FÖRSTÅENDE FÖR DERAS UPPFATTNINGAR OCH TRÖTT PÅ ALLT SNACK OM DOM, valet är över

RSS 2.0